Benämningen snabel-a är den enda benämning som anger att det är fråga om ett a. Dessutom verkar det redan ha slagit igenom i svenskan. Det används även i danskan. Att benämningen utgörs av en vardaglig liknelse gör den inte mindre seriös (jämför gomsegel, skruvskalle och magmun). Även i andra språk är de officiella benämningarna på @ liknelser. Observera också att man måste skilja på själva tecknet @ och vad tecknet står för ('på', 'vid'). När man t.ex. vill ge någon sin e-postadress är det ju tecknet @ man avser när man läser upp adressen, inte bokstäverna p och å (eller v, i och d ) som man skulle kunna tro om vi läste "på" (eller "vid").

Om man tycker att det är helt entydigt att det är tecknet @ som avses när man läser ut en adress och hellre vill använda en preposition (jämför eng. at och fra. à), välj i första hand på. Adressen läses då helt helt enkelt ut "Nils punkt Nilsson på x-verket punkt s e". Anser man att på blir missvisande att använda med den aktuella domänadressen bör man hålla fast vid snabel-a.